trains

Jag känner att det är dags att börja skriva mer igen. När jag var ute och reste, där på andra sidan planeten, skrev jag en hel del, dels i publika dagböcker online, dels för "privat bruk" i en liten svart bok. Det var väldigt viktigt för mig att skriva i min lilla bok under resan, som en slags social kontakt fast utan någon annan part inblandad. Ett sätt att hantera ensamheten.

Hursomhelst så har jag som sagt inte skrivit så mycket sen jag kom hem till Sverige, och det slog mig just att jag kanske hade kunnat strukturera upp mina nya lärdomar om livet och alla dess levare om jag hade fortsatt skriva och bearbetat mina intryck även här i det trygga hemlandet.

Innan jag drog iväg kände jag att jag höll på att ta ett (eller flera?) steg mot att bli något av en ny, bättre Jens. På många sätt blev det ju faktiskt så, att vistelsen på Filippinerna gav mig en massa nytt perspektiv och nya insikter, och att jag faktiskt tycker att jag har blivit lite mer positiv av mig, jag söker helt enkelt efter lycka och välmående på ett lite annorlunda sätt nu.

So, let's cut to the chase: Det verkar vara dags att mer eller mindre överge den här bloggen, där jag har en känsla av att jag har haft en lite gnällig attityd emellanåt (kanske?), och skrivit mest om hur jag har känt och mått, om bra och dåliga upplevelser, men inte så mycket om hur jag har tänkt, tyckt och vad jag har funderat på. Överhuvudtaget så säger jag inte så mycket om hur jag tänker och tycker...

Det faller det sig ganska naturligt att jag startar en ny blogg där jag förhoppningsvis låter lite mer funderingar och tankar komma fram vid sidan av alla texter om hur jag känner inför mig själv och världen.

Åtminstone är väl det vad jag vill nu, sen får man se om det känns rätt.

Men det kanske är fel? Det är ju inte ens någon som läser här, skulle man palla läsa om jag skrev nån annanstans?

Oj, vad seriöst detta blev.. Bäst att lägga upp en unrelated pic. så att det hålls på en lite mer avspänd nivå :)

Smek och kyss!