trains

Speciellt inte skoltramset, som får mig att må en liten smula illa varje gång jag ägnar det en enda lite tanke.

Bud på poesi- och musikskapande. Skapa vackert meningslös lyrik för folks själar. Det är nog det som gäller. Kanske...

Carpe Futurum: Synd att man är för svag för att ta initiativet att börja plugga. Det hade behövts för betygen osv..

Carpe Diem: Tur att man har styrkan att välja temporärt välbefinnande före sudier, prioriterar känslor, musik, gott sällskap och annat gött.

Jag blir extremt glad för små saker. Vissa små saker..

Andra små saker gör mig väldigt gnällig och väldigt grå. Utan att det egentligen finns anledning..

Känslomässigt lättpåverkad? Jag vet faktiskt inte.